Fiktion av det faktiska.
Någon gång kommer där ett litteraturvetenskapligt arbete ett
stycke vid sidan av allfarts-vägarna. Som Örjan Torells Den osynliga
staden. Den består av en serie analyser av de så kallade Norrlandsskildrarna.
Författare som Olof Högberg, Ludvig Nordström, Karl Östman,
Alfhild Agrell. Torell läser dem i ljuset av den expansiva urbana förvandlingen
för ett sekel sedan i städer som Sundsvall och Härnösand.
Och han visar hur de gör fiktion av det faktiska och med det skapar modeller
för tänkbara liv av nytt slag i ny tid. Författarna skriver en
förtätad realism där faktiska förhållanden spelas
ut i en tidlös fiktion och där värde-mönstrens konvulsioner
görs till det centrala i skildringarna av moderniteten. På så
sätt överskrider de den realism som fryser sina skildringar i ett
historiskt då och i stället sträcker sig deras verk ut och fram
mot kommande läsare. Linjen dras ut fram till Lars Ahlins författarskap.
Ur det perspektivet omtolkar Torell en vital del av inhemsk litteraturhistoria.
Han gör det i en spänstig prosa och hans bok är resultatet av
en forskning som prövar nytt.
Tomas Forser (Göteborgs-Posten, Kultur, 2008-09-29)